Första söndagen efter Påsk (Quasimodogeniti)

TEMA

Påskens vittnen

Första årgångens läsningar

GAMMALTESTAMENTLIG LÄSNING

Jes 43: 10-12

10 Ni är mina vittnen, säger Herren,

och min tjänare, som jag har utvalt,

för att ni skall känna mig och tro mig

och förstå att jag är den som har förutsagt detta.

Före mig blev ingen Gud formad,

efter mig skall ingen komma.

11 Jag, jag är Herren,

förutom mig finns ingen frälsare.

12 Jag har förkunnat det och berett frälsning,

jag har kungjort det och ingen främmande gud ibland er.

Ni är mina vittnen, säger Herren, och jag är Gud.

EPISTEL

1 Kor 15: 1-11

Bröder, jag vill påminna er om evangeliet som jag predikade för er, som ni tog emot och står fasta i, 2 och genom vilket ni blir frälsta. Jag vill påminna er om orden som jag förkunnade, om ni nu håller fast vid dem. Annars var det förgäves att ni kom till tro. 3 Jag meddelade er det allra viktigaste, vad jag själv hade tagit emot, att Kristus dog för våra synder enligt Skrifterna, 4 att han blev begravd, att han uppstod på tredje dagen enligt Skrifterna, 5 och att han visade sig för Kefas och sedan för de tolv. 6 Därefter visade han sig för mer än femhundra bröder på en gång, av vilka de flesta ännu lever, medan några är insomnade. 7 Sedan visade han sig för Jakob och därefter för alla apostlarna. 8 Allra sist visade han sig också för mig, som är såsom ett ofullgånget foster. 9 Ty jag är den ringaste av apostlarna. Jag är inte värd att kallas apostel, eftersom jag har förföljt Guds församling. 10 Men genom Guds nåd är jag vad jag är, och hans nåd mot mig har inte varit förgäves, utan jag har arbetat mer än de alla, fast inte jag själv, utan Guds nåd som varit med mig. 11 Vare sig det gäller mig eller de andra, så förkunnar vi detta, och det är detta ni har kommit till tro på.

EVANGELIUM

Joh 20: 19-31

19 På kvällen samma dag, den första veckodagen, var lärjungarna samlade bakom låsta dörrar av rädsla för judarna. Då kom Jesus och stod mitt ibland dem och sade: "Frid vare med er." 20 När han hade sagt detta visade han dem sina händer och sin sida. Och lärjungarna blev glada när de såg Herren. 21 Jesus sade än en gång till dem: "Frid vare med er. Som Fadern har sänt mig sänder jag er." 22 Sedan han sagt detta, andades han på dem och sade: "Tag emot den helige Ande! 23 Om ni förlåter någon hans synder så är de förlåtna, och om ni binder någon i hans synder så är han bunden."

24 Thomas, en av de tolv, han som kallades Tvillingen, hade inte varit med dem när Jesus kom. 25 De andra lärjungarna sade nu till honom: "Vi har sett Herren." Men han svarade dem: "Om jag inte får se hålen efter spikarna i hans händer och sticka fingret i hålen efter spikarna och inte får sticka min hand i hans sida, så kan jag inte tro." 26 Åtta dagar därefter samlades hans lärjungar igen där inne, och Thomas var med bland dem. Då kom Jesus, medan dörrarna var låsta, och stod mitt ibland dem och sade: "Frid vare med er." 27 Sedan sade han till Thomas: "Räck hit ditt finger och se mina händer. Och räck hit din hand och stick den i min sida. Och tvivla inte utan tro!" 28 Thomas svarade honom: "Min Herre och min Gud!" 29 Jesus sade till honom: "Därför att du har sett mig, tror du. Saliga är de som tror, fastän de inte ser."

30 Många andra tecken, som inte är nerskrivna i denna bok, gjorde Jesus i sina lärjungars åsyn. 31 Men dessa har blivit nerskrivna, för att ni skall tro att Jesus är Messias, Guds Son, och för att ni genom tron skall ha liv i hans namn.

PSALTARPSALM

Psalm 145: 1-13 1 En lovsång av David.

Jag vill upphöja dig, min Gud, du konung, och lova ditt namn alltid och för evigt. 2 Jag vill dagligen lova dig och prisa ditt namn alltid och för evigt. 3 Stor är Herren och högt prisad, hans storhet är outrannsaklig. 4 Ett släkte prisar för ett annat dina verk och förkunnar dina väldiga gärningar. 5 Ditt majestäts härlighet och ära vill jag begrunda och dina underbara verk. 6 Om dina väldiga gärningars makt skall man tala, och din storhet skall jag förkunna. 7 Man skall utbreda ryktet om din stora godhet och jubla över din rättfärdighet. 8 Nådig och barmhärtig är Herren, sen till vrede och stor i nåd. 9 Herren är god mot alla och förbarmar sig över alla sina verk. 10 Herre, alla dina verk skall tacka dig och dina fromma skall lova dig. 11 De skall tala om ditt rikes ära och förkunna din makt. 12 De skall kungöra för människors barn dina mäktiga gärningar och ditt rikes ära och härlighet.

13 Ditt rike är ett rike för alla evigheter, ditt herravälde varar från släkte till släkte.

Herren är trofast i allt han säger och kärleksfull i allt han gör.

Påskdagen

TEMA

Kristus är uppstånden

Första årgångens läsningar

GAMMALTESTAMENTLIG LÄSNING

Jes 25: 8-9

8 Han skall för alltid göra döden om intet. Herren Herren skall torka bort tårarna från alla ansikten, sitt folks vanära skall han ta bort från hela jorden. Ty Herren har talat.

9 På den dagen skall man säga: Se, här är vår Gud! Honom väntade vi på, han skall frälsa oss. Ja, här är Herren som vi väntade på. Låt oss vara glada och fröjdas över hans frälsning.

EPISTEL

1 Kor 15: 53-57

53 Ty detta förgängliga måste kläs i oförgänglighet och detta dödliga kläs i odödlighet. 54 Men när detta förgängliga har klätts i oförgänglighet och detta dödliga klätts i odödlighet, då skall det ord fullbordas som står skrivet: Döden är uppslukad och segern vunnen. 55 Du död, var är din seger? Du död, var är din udd? 56 Dödens udd är synden, och syndens makt kommer av lagen. 57 Men Gud vare tack, som ger oss segern genom vår Herre Jesus Kristus.

EVANGELIUM

Mark 16: 1-8

När sabbaten var över, köpte Maria från Magdala, Maria, Jakobs mor, och Salome välluktande oljor för att gå och smörja honom. 2 Mycket tidigt på första dagen i veckan kom de till graven då solen gick upp. 3 De sade till varandra: "Vem skall rulla bort stenen från gravöppningen åt oss?" 4 Men när de såg upp, fick de se att stenen var bortrullad, den var mycket stor. 5 De gick då in i graven och fick se en ung man sitta på höger sida, klädd i en lång vit dräkt, och de blev mycket förskräckta. 6 Men han sade till dem: "Var inte förskräckta! Ni söker Jesus från Nasaret, den korsfäste. Han är uppstånden, han är inte här. Se, här är platsen där de lade honom. 7 Men gå och säg till hans lärjungar och särskilt till Petrus: Han skall gå före er till Galileen, och där skall ni få se honom så som han har sagt er." 8 Då gick de ut och flydde bort från graven. Ty bävan och bestörtning hade kommit över dem, och de sade ingenting till någon, därför att de fruktade.

PSALTARPSALM

Psalm 118: 15-29 15 Man sjunger med jubel om frälsning i de rättfärdigas hyddor: " Herrens högra hand gör mäktiga ting. 16 Herrens högra hand upphöjer, Herrens högra hand gör mäktiga ting." 17 Jag skall inte dö utan leva och förkunna Herrens gärningar. 18 Hårt har Herren tuktat mig, men han lämnade mig inte åt döden.

19 Öppna för mig rättfärdighetens portar, jag vill gå in genom dem och tacka Herren. 20 Detta är Herrens port, de rättfärdiga går in genom den. 21 Jag tackar dig för att du svarade mig och blev min frälsning. 22 Den sten som byggnadsarbetarna kastade bort har blivit en hörnsten. 23 Herren har gjort den till detta, underbart är det i våra ögon. 24 Detta är den dag som Herren har gjort, låt oss på den jubla och vara glada! 25 O, Herre, fräls! O, Herre, låt allt lyckas väl! 26 Välsignad vare han som kommer i Herrens namn! Vi välsignar er från Herrens hus. 27 Herren är Gud, och han gav oss ljus. Ordna er i högtidsled med lövrika kvistar i händerna fram till altarets horn.

28 Du är min Gud, jag vill tacka dig, min Gud, jag vill upphöja dig. 29 Tacka Herren, ty han är god, ty hans nåd varar i evighet.

Långfredagen

TEMA

Korset

Första årgångens läsningar

GAMMALTESTAMENTLIG LÄSNING

Jes 53: 3-7

3 Han var föraktad och övergiven av människor, en smärtornas man och förtrogen med lidande, lik en som man skyler ansiktet för, så föraktad att vi räknade honom för intet.

4 Men det var våra sjukdomar han bar, våra smärtor tog han på sig, medan vi höll honom för att vara hemsökt, slagen av Gud och pinad. 5 Han var genomborrad för våra överträdelsers skull, slagen för våra missgärningars skull. Straffet var lagt på honom för att vi skulle få frid, och genom hans sår är vi helade. 6 Vi gick alla vilse som får, var och en gick sin egen väg, men all vår skuld lade Herren på honom.

7 Han blev misshandlad, men han ödmjukade sig och öppnade inte sin mun. Lik ett lamm som förs bort till att slaktas, lik ett får som är tyst inför dem som klipper det, så öppnade han inte sin mun.

EPISTEL

Hebr 4: 14-16; 5: 7-10

14 Då vi nu har en stor överstepräst, Jesus, Guds Son, som har stigit upp genom himlarna, så låt oss hålla fast vid vår bekännelse. 15 Ty vi har inte en överstepräst som ej kan ha medlidande med våra svagheter, utan en som blev frestad i allt liksom vi, men utan synd. 16 Låt oss därför frimodigt gå fram till nådens tron för att få barmhärtighet och finna nåd till hjälp i rätt tid.

7 Medan han levde här i köttet, ropade han högt under tårar när han bad och åkallade den som kunde rädda honom från döden, och han blev bönhörd och tagen ur sin ångest. 8 Fastän han var Son, lärde han sig lydnad genom sitt lidande. 9 Och när han hade fullkomnats, blev han upphovet till evig frälsning för alla som lyder honom, 10 och han blev av Gud kallad överstepräst, en sådan präst som Melkisedek.

EVANGELIUM

Matt 27: 32-56

Jesus korsfästes

32 På vägen ut fann de en man, Simon, från Cyrene. Honom tvingade de att bära hans kors. 33 Och när de kom till den plats som kallas Golgata - det betyder huvudskalleplats - 34 gav de honom vin att dricka blandat med galla. Han smakade på det men ville inte dricka. 35 När de hade korsfäst honom, delade de hans kläder mellan sig och kastade lott om dem. 36 Sedan satt de där och vaktade honom. 37 Över hans huvud hade man satt upp anklagelsen mot honom. Där stod skrivet: "Detta är Jesus, judarnas konung."

38 Tillsammans med honom korsfästes två rövare, den ene på högra sidan och den andre på vänstra. 39 De som gick förbi smädade honom och skakade på huvudet 40 och sade: "Du som bryter ner templet och bygger upp det på tre dagar, hjälp dig själv, om du är Guds Son, och stig ner från korset!" 41 Också översteprästerna och de skriftlärda och de äldste gjorde narr av honom och sade: 42 "Andra har han hjälpt. Sig själv kan han inte hjälpa. Han är Israels konung. Han må nu stiga ner från korset, så skall vi tro på honom. 43 Han litar på Gud. Nu får Gud rädda honom, om han har honom kär. Han har ju sagt: Jag är Guds Son." 44 På samma sätt blev han också hånad av rövarna som var korsfästa tillsammans med honom.

Jesus dör

45 Vid sjätte timmen kom över hela landet ett mörker, som varade ända till nionde timmen. 46 Och vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst: "Eli, Eli, lema sabaktani?" Det betyder: "Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?" 47 Några av dem som stod där hörde det och sade: "Han ropar på Elia." 48 En av dem sprang genast och tog en svamp, fyllde den med surt vin och fäste den runt ett spö och gav honom att dricka. 49 De andra sade: "Låt oss se om Elia kommer och hjälper honom." 50 Men Jesus ropade än en gång med hög röst och gav upp andan. 51 Och se, då brast förlåten i templet i två delar, uppifrån och ända ner, jorden skakade och klipporna rämnade, 52 gravarna öppnades, och många heliga som hade insomnat fick liv i sina kroppar. 53 De gick efter hans uppståndelse ut ur gravarna och kom in i den heliga staden och visade sig för många. 54 När officeren och de som tillsammans med honom bevakade Jesus såg jordbävningen och det som hände, blev de mycket förskräckta och sade: "Denne var verkligen Guds Son."

55 Många kvinnor stod där på avstånd och såg på. De hade följt Jesus från Galileen och tjänat honom. 56 Bland dem var Maria från Magdala och Maria, som var Jakobs och Josefs mor, och modern till Sebedeus söner.

PSALTARPSALM

Psalm 22: 2-19 2 Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig? Jag brister ut och klagar, men min frälsning är fjärran. 3 Min Gud, jag ropar om dagen, men du svarar inte, och om natten, men jag får ingen ro. 4 Dock är du den Helige, den som tronar på Israels lovsånger. 5 På dig förtröstade våra fäder, de förtröstade och du befriade dem. 6 Till dig ropade de och fick hjälp, på dig förtröstade de och kom ej på skam.

7 Men jag är en mask och inte en människa, hånad av människor, föraktad av folket. 8 Alla som ser mig hånar mig, de spärrar upp munnen, de skakar på huvudet: 9 "Anförtro dig åt Herren! Han skall befria och rädda honom, han har ju honom kär."

10 Det var du som hämtade mig ut ur moderlivet och lät mig vila trygg vid min moders bröst. 11 På dig är jag kastad ända från modersskötet, redan i moderlivet var du min Gud. 12 Var inte långt ifrån mig, ty nöd är nära, och ingen finns som hjälper.

13 Tjurar i mängd omger mig, Basans oxar omringar mig. 14 Som glupande och rytande lejon spärrar de upp gapet mot mig. 15 Jag är lik vatten som hälls ut, alla mina leder har skilts åt. Mitt hjärta är som vax, det smälter i mitt inre. 16 Min kraft är uttorkad som en lerskärva, min tunga fastnar i gommen, du lägger mig i dödens stoft. 17 Hundar omger mig, de ondas hop omringar mig, mina händer och fötter har de genomborrat. 18 Jag kan räkna alla mina ben, de ser på mig, de stirrar. 19 De delar mina kläder mellan sig och kastar lott om min klädnad.