Långfredagen - årgång 2

Gudstjänsten, som leds distriktledare VDM Andreas Karlgren, kommer att sändas live fredagen den 18 april 2025 kl 11:00 >>LIVESÄNDNINGAR<<

TEMA

Korset

GAMMALTESTAMENTLIG LÄSNING

Jes 53: 3-7

3 Han var föraktad och övergiven av människor, en smärtornas man och förtrogen med lidande, lik en som man skyler ansiktet för, så föraktad att vi räknade honom för intet.

4 Men det var våra sjukdomar han bar, våra smärtor tog han på sig, medan vi höll honom för att vara hemsökt, slagen av Gud och pinad. 5 Han var genomborrad för våra överträdelsers skull, slagen för våra missgärningars skull. Straffet var lagt på honom för att vi skulle få frid, och genom hans sår är vi helade. 6 Vi gick alla vilse som får, var och en gick sin egen väg, men all vår skuld lade Herren på honom.

7 Han blev misshandlad, men han ödmjukade sig och öppnade inte sin mun. Lik ett lamm som förs bort till att slaktas, lik ett får som är tyst inför dem som klipper det, så öppnade han inte sin mun.

EPISTEL

Hebr 4: 14-16; 5: 7-10

14 Då vi nu har en stor överstepräst, Jesus, Guds Son, som har stigit upp genom himlarna, så låt oss hålla fast vid vår bekännelse. 15 Ty vi har inte en överstepräst som ej kan ha medlidande med våra svagheter, utan en som blev frestad i allt liksom vi, men utan synd. 16 Låt oss därför frimodigt gå fram till nådens tron för att få barmhärtighet och finna nåd till hjälp i rätt tid.

7 Medan han levde här i köttet, ropade han högt under tårar när han bad och åkallade den som kunde rädda honom från döden, och han blev bönhörd och tagen ur sin ångest. 8 Fastän han var Son, lärde han sig lydnad genom sitt lidande. 9 Och när han hade fullkomnats, blev han upphovet till evig frälsning för alla som lyder honom, 10 och han blev av Gud kallad överstepräst, en sådan präst som Melkisedek.

EVANGELIUM

Mark 15:21-41

Jesus blir korsfäst

21 De hejdade en man som just kom in från landet, Simon från Kyrene, far till Alexander och Rufus. Honom tvingade de att bära Jesu kors. 22 Och de förde Jesus till den plats som kallas Golgata, som betyder Dödskalleplatsen. 23 De försökte ge honom vin blandat med myrra, men han tog inte emot det. 24 Och de korsfäste honom och delade hans kläder mellan sig genom att kasta lott om vad var och en skulle få. 25 Det var vid tredje timmen som de korsfäste honom. 26 På anslaget med anklagelsen mot honom stod det skrivet: "Judarnas kung".

27 Tillsammans med honom korsfäste de två rövare, den ene på hans högra sida och den andre på hans vänstra. 29 De som gick förbi hånade honom och skakade på huvudet och sade: "Ha! Du som river templet och bygger upp det på tre dagar, 30 fräls dig själv och kom ner från korset!" 31 På samma sätt förlöjligade översteprästerna och de skriftlärda honom och sade till varandra: "Andra har han frälst, sig själv kan han inte frälsa. 32 Han är Messias, Israels kung! Nu får han komma ner från korset, så att vi får se det och tro!" Också de som var korsfästa tillsammans med honom hånade honom.

Jesus dör

33 Vid sjätte timmen kom ett mörker över hela landet som varade fram till nionde timmen. 34 Vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst: "Elohi! Elohi! Lema sabaktani?" Det betyder: "Min Gud, min Gud, varför har du övergett mig?"

35 Några av dem som stod där hörde det och sade: "Hör, han ropar på Elia!" 36 En av dem sprang och fyllde en svamp med ättikvin, fäste den runt en käpp och gav honom att dricka och sade: "Vänta, så får vi se om Elia kommer och tar ner honom." 37 Men Jesus ropade med hög röst och gav sedan upp andan.

38 Då brast förhänget i templet i två delar, uppifrån och ända ner. 39 När officeren som stod framför honom såg att han gav upp andan på det sättet, sade han: "Den mannen var verkligen Guds Son!"

40 Även några kvinnor stod på avstånd och såg på. Bland dem var Maria Magdalena och den Maria som var Jakob den yngres och Joses mor, samt Salome. 41 De hade följt Jesus medan han var i Galileen och tjänat honom. Där fanns också många andra kvinnor som hade gått med honom upp till Jerusalem.

PSALTARPSALM

Psalm 22: 2-19 2 Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig? Jag brister ut och klagar, men min frälsning är fjärran. 3 Min Gud, jag ropar om dagen, men du svarar inte, och om natten, men jag får ingen ro. 4 Dock är du den Helige, den som tronar på Israels lovsånger. 5 På dig förtröstade våra fäder, de förtröstade och du befriade dem. 6 Till dig ropade de och fick hjälp, på dig förtröstade de och kom ej på skam.

7 Men jag är en mask och inte en människa, hånad av människor, föraktad av folket. 8 Alla som ser mig hånar mig, de spärrar upp munnen, de skakar på huvudet: 9 "Anförtro dig åt Herren! Han skall befria och rädda honom, han har ju honom kär."

10 Det var du som hämtade mig ut ur moderlivet och lät mig vila trygg vid min moders bröst. 11 På dig är jag kastad ända från modersskötet, redan i moderlivet var du min Gud. 12 Var inte långt ifrån mig, ty nöd är nära, och ingen finns som hjälper.

13 Tjurar i mängd omger mig, Basans oxar omringar mig. 14 Som glupande och rytande lejon spärrar de upp gapet mot mig. 15 Jag är lik vatten som hälls ut, alla mina leder har skilts åt. Mitt hjärta är som vax, det smälter i mitt inre. 16 Min kraft är uttorkad som en lerskärva, min tunga fastnar i gommen, du lägger mig i dödens stoft. 17 Hundar omger mig, de ondas hop omringar mig, mina händer och fötter har de genomborrat. 18 Jag kan räkna alla mina ben, de ser på mig, de stirrar. 19 De delar mina kläder mellan sig och kastar lott om min klädnad.