TEMA
Ett är nödvändigt
Första årgångens läsningar
GAMMALTESTAMENTLIG LÄSNING
1 Kung 17: 8-16
8 Då kom Herrens ord till Elia. Han sade: 9 "Stig upp och gå till Sarefat, som hör till Sidon, och stanna där. Se, jag har befallt en änka där att ge dig att äta." 10 Han steg upp och gick till Sarefat. När han kom till stadsporten, fick han där se en änka som samlade ved. Då ropade han till henne: "Hämta lite vatten åt mig i kärlet, så att jag får dricka." 11 När hon gick för att hämta det, ropade han efter henne: "Tag också med dig en bit bröd åt mig." 12 Men hon svarade: "Så sant Herren, din Gud, lever, jag har inte en kaka bröd, utan bara en näve mjöl i krukan och litet olja i kannan. Jag håller just på att samla ihop ett par vedpinnar och skall nu gå hem och laga till det åt mig och min son. Vi skall äta det och sedan dö."
13 Då sade Elia till henne: "Var inte rädd. Gå och gör som du har sagt. Men laga först till en liten kaka åt mig och bär ut den till mig. Laga sedan till åt dig och din son. 14 Ty så säger Herren, Israels Gud: Mjölet i krukan skall inte ta slut, och olja skall inte fattas i kannan fram till den dag då Herren låter det regna på jorden." 15 Då gick hon och gjorde som Elia hade sagt. Hon hade sedan att äta en lång tid, hon själv och han och hennes husfolk. 16 Mjölet i krukan tog inte slut och olja fattades inte i kannan enligt det ord som Herren hade talat genom Elia.
EPISTEL
Fil 4: 11-13
11 Jag säger inte att jag har saknat något, för jag har lärt mig att vara nöjd med det jag har. 12 Jag kan leva enkelt och jag kan leva i överflöd. Med allt och med alla förhållanden är jag förtrogen. Jag kan vara mätt och jag kan vara hungrig, leva i överflöd och lida brist. 13 Allt förmår jag i honom som ger mig kraft.
EVANGELIUM
Matt 6: 24-34
24 Ingen kan tjäna två herrar. Antingen kommer han då att hata den ene och älska den andre, eller kommer han att hålla sig till den ene och se ner på den andre. Ni kan inte tjäna både Gud och mammon. 25 Därför säger jag er: Gör er inte bekymmer för ert liv, vad ni skall äta eller dricka, inte heller för er kropp, vad ni skall klä er med. Är inte livet mer än maten och kroppen mer än kläderna? 26 Se på himlens fåglar. De sår inte, de skördar inte och samlar inte i lador, och ändå föder er himmelske Fader dem. Är inte ni värda mycket mer än de? 27 Vem av er kan med sitt bekymmer lägga en enda aln till sin livslängd? 28 Och varför gör ni er bekymmer för kläder? Se på ängens liljor, hur de växer. De arbetar inte och spinner inte. 29 Men jag säger er att inte ens Salomo i all sin prakt var klädd som en av dem. 30 Om nu Gud ger sådana kläder åt gräset, som i dag står på ängen och i morgon kastas i ugnen, hur mycket mer skall han då inte klä er? Så lite tro ni har! 31 Gör er därför inte bekymmer och fråga inte: Vad skall vi äta? eller: Vad skall vi dricka? eller: Vad skall vi klä oss med? 32 Efter allt detta söker hedningarna, men er himmelske Fader vet att ni behöver allt detta. 33 Nej, sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också. 34 Gör er alltså inte bekymmer för morgondagen. Den skall själv bära sitt bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga.
PSALTARPSALM
Psalm 86: 1-17
1 En bön av David.
Herre, vänd ditt öra till mig och svara mig,
ty jag är betryckt och fattig.
2 Bevara min själ, ty jag är din.
Du, min Gud, fräls din tjänare
som förtröstar på dig.
3 Var mig nådig, Herre,
ty hela dagen ropar jag till dig.
4 Gläd din tjänares själ,
ty till dig, Herre, lyfter jag min själ.
5 Du, Herre, är god och vill förlåta,
du är stor i nåd mot alla som ropar till dig.
6 Herre, hör min bön,
lyssna till mina böners ljud!
7 Jag ropar till dig på nödens dag,
ty du skall svara mig.
8 Herre, ingen är dig lik bland gudarna,
inga gärningar är som dina.
9 Alla folk som du har gjort
skall komma och tillbe inför dig, Herre,
de skall ära ditt namn.
10 Ty du är stor och du gör under.
Du ensam är Gud.
11 Visa mig, Herre, din väg,
jag vill vandra i din sanning.
Bevara mitt hjärta vid detta enda:
Att jag fruktar ditt namn.
12 Jag vill tacka dig, Herre, min Gud,
av hela mitt hjärta
och ära ditt namn i evighet.
13 Ty din nåd är stor över mig,
du räddar min själ ur dödsrikets djup.
14 Gud, övermodiga människor har rest sig mot mig,
en skara våldsmän står efter mitt liv,
de har inte dig för ögonen.
15 Men du, Herre, är en barmhärtig och nådig Gud,
sen till vrede och stor i nåd och sanning.
16 Vänd dig till mig och visa mig nåd.
Ge din makt åt din tjänare
och fräls din tjänarinnas son!
17 Gör ett tecken med mig, så att det går mig väl.
Låt dem som hatar mig skämmas,
när de ser att du, Herre,
hjälper och tröstar mig.